"Saknad: Jennie tre år" + uppföljare "Vad hände med Jennie?" och "Måste Jennie välja?" - Caroline B. Cooney

Oj vad det gick fort att läsa ut de här tre böckerna. Fick dem i julklapp och nån dag senare var de slut.

Böckerna handlar om Janie Johnson, som en dag ser ett foto på en kidnappad flicka på ett mjölkpaket. Flickan har på sig en prickig klänning och har håret uppsatt i två tofsar ovanför öronen. Först tänker Janie inte så mycket på flickan, men sakta börjar gamla minnen komma fram och Janie tycker sig känna igen den där klänningen. Den hade varit hennes favoritplagg. Och hon kommer ihåg känslan av tofsarna som studsade mot hennes huvud när hon sprang. Hennes blick dras tillbaka till det gamla mjölkpaketet. Jennie Spring. Den kidnappade flickan heter Jennie Spring, men har i tolv år levt som Janie Johnson.

Hela Janies värld ställs uppochner. Vad ska hon göra? Hon har en familj som älskar henne och hon vill inget hellre än att bo kvar med sin mamma och pappa. Men vill man verkligen bo kvar med en familj som kanske har kidnappat en? Tänk om hon skulle prata med polisen och hennes föräldrar skulle dömmas för kidnappning! Men hennes andra familj då? Familjen Spring har oroat sig för sin dotter i tolv år nu. Vad gör hon? Mår hon bra? Är hon rädd? Lever hon ens?

De här tre böckerna är fantastiska romaner. De handlar om sorg, glädje, rädsla och svek. Den första boken (Saknad: Jennie tre år) handlar om hur Janie kommer underfund med sin verklighet, den andra (Vad hände med Jennie?) är en fortsättning och handlar om vad som hände den dagen i köpcentret, där hon som hastigast blev skiljen från sin familj och hela hennes framtid. och den tredje boken (Måste Jennie välja?) handlar om hur hon lyckas leva med två familjer som älskar henne och hur allting ordnar sig, om det ens gör det.

Jag älskar serien eftersom man så lätt kan komma in i berättelsen och känna med Janie. Man känner hennes sorg, hennes glädje och hennes besvikelse och man kan aldrig förutse vad som kommer hända. Serien är ett måste till alla som vill ha en bok man blir fångad av.

Tretton skäl varför - Jay Asher

I julklapp fick jag mycket kul - böcker, spel, pyssel, kläder, osv. Mycket nytt = mer att recensera, så därför börjar jag skriva om en bok som jag fick (och givetvist har läst ut).

Hannah Baker har begått självmord. Hennes bänk i Mr. Porters klassrum, nära hörnet har stått tom i två veckor och kommer fortsätta samla damm där, ödsligt tom resten av året. Två veckor har det altså gått sen den dagen Hannah aldrig kom till skolan igen, när ett paket stort som en skokartong landar utanför Clay Jensens dörr. Det var adresserat till honom, men det fanns ingen avsändare. Clay hade aldrig kunnat ana vad som fanns där i, aldrig kunnat föreställa sig detta förvirrade innehåll, aldrig lyckats gissa att det skulle förändra inte bara hans liv, utan också hans syn på livet.

Clay och Hannah gick i samma klass, och jobbade på samma jobb. På Crestmont, biografen. Trots det lärde de aldrig känna varandra särskillt bra. Clay var kär i Hannah, säker på att de skulle bli det perfekta paret. Men...
Det finns alltid ett "men". Clay vågade aldrig prata med Hannah, inte på riktigt. Han trodde aldrig att han skulle ha en chans hos henne. På grund av alla miljontals rykten om Hannah vågade han inte ta chansen. För tänk om ryktena ändå var annat än rykten, tänk om de var sanna?Tänk om hon inte var så perfekt som han drömde om att hon var? På grund av rykten vågade han inte. På grund av rykten blev de aldrig det perfekta paret.

I paketet låg inlindat i bubbelplast sju kassettband, numrerade med mörkblå siffror, uppe i det högra hörnet. Ett och två på det första bandet, tre och fyra på andra, fem och sex på nästa, sju och åtta, och så vidare. På sista bandet står det bara tretton. Clay blev förvirrad. Vem skickade kassetten? Skulle han kunna spela upp dem, och i så fall, vad skulle han höra?

Till Clays förvåning är det Hannahs röst han hör. Hon har spelat in tretton band, och då också tretton skäl, tretton personer, varför hon begick självmord. Hon hade två regler; ett: lyssna på banden, två: skicka vidare dem till personen efter dig på banden. Alltså fanns Clay med någonstans på banden. Hav visste inte var, eller när, men han var med. Men Clay är övertygad om att det är ett misstag. Varför skulle han vara med på dessa band? Han hade aldrig gjort Hannah något... eller?

Åh, som jag grät när jag läste den här boken. Jag bara grät. Bara sådär. Den är full av känslor, inlevelse och spänning, spänning jag aldrig trott skulle handla om inspelade kassettband. Har säkert blött ner två hela kuddar på ungefär.... ett dygn. Så lång tid tog det för Clay att lyssna på banden, och så lång tid tog det för mig att läsa boken. Den är inte så tunn, det är inte det. Men när man väl har börjat läsa är det helt omöjligt att lägga ifrån sig den. Jag ville bara skrika åt alla korkade personer, och åt Hannah. Det kändes verkligen som om man var där och lyssnade på banden. Ville bara hoppa in till Hannah på riktigt och hjälpa henne, samtidigt som jag vet att jag aldrig skulle klara något som det här.

Det jag gillar mest med boken är... oj, var ska jag börja? Jag gillar känslorna, både på kassettbanden och i "verkligheten". Det är fantastiskt. Och Hannah. Jag vet inte om hon fascinerar mig för att hon är så olik mig, eller om det är hennes sätt att uppleva och återberätta händelser. Kanske både och. Visst ja! Jag gillar det ovanliga med den här berättelsen. Självmord och en tjej som har det tufft (oooh, vilken underdrift!) är kanske sådär halvvanligt, och blir allt vanligare men... berättelser på kassettband?? Hur ovanligt är inte det? Det kanske det inte är, men boken har ändå någon slags ny mystisk känsla, och det gillar jag också.

Rekomenderar starkt denna bok främst till de i tonåren eller äldre. Och som inte har något emot att gråta en skvätt.

Tillbaka till framtiden

Jag har precis suttit och kollat på en riktigt rolig film, så nu tänkte jag skriva lite om den!

Tillbaka till framtiden handlar om en experimentman (Doc) som lyckas uppfinna en tidsmaskin, men i stället för att han åker till framtiden som planerat, så råkar hans 17:åriga kompis Marty åka tillbaks i tiden i stället.

Marty åker trettio år tillbaka i tiden, där han träffar sin mamma och pappa som unga, innan de har hunnit bli ihop. Olyckligtvis så blir Martys mamma kär i Marty i stället för Martys pappa. Marty måste hitta ett sätt för hans mamma att sluta titta åt honom och bli kär i hans pappa i stället. För om hon inte blir tillsammans med honom skulle Marty och hans familj upphöra att existera. Men under tiden begår han små misstag som kommer att förändra hela framtiden.

Marty träffar även på experimentmannen Doc som trettio år yngre. Han lyckas förklara hur allt ligger till (typ att Doc kommer att uppfinna en tidsmaskin som skickade honom till den här tiden) och tillsammans kanske de kan hitta en lösning på problemet.

Det är en väldigt fartfylld film, det händer saker hela tiden som man aldrig skulle vänta sig. Perfekt om man vill ha 116 minuters underhållande science fiction. Fast man måste sitta på helspänn hela tiden, man kan aldrig slappna av och det blir lite jobbigt efter ett tag. Man får sig även en liten tankeställare om hur det skulle vara att resa i tiden. Vilka små små ändringar som skulle förändra hela framtiden. Jag rekommenderar den till alla med humor.

No och jag - Delphine de Vigan

När Monseur Marin frågade vad Lous föredrag skulle handla om valde hon bara på måfå ämnet unga, hemlösa kvinnor. Det var inte planerat alls, men trots det var det ett utmanande och perfekt ämne att hålla föredrag om. Lou gillar inte att hålla föredrag. Hon kan vara hur förberedd som helst, men ändå blir hon nervös. Lou bestämmer sig för att intervjua en ung kvinna vid namn No, som hon träffar på stationen Gare d'Austerlitz. Kvinnan verkar så ung, men som om hon ändå visste allt om den grymma världen vi lever i. Lou dras in i den osynliga världen där hemlösa gömmer sig för kylan och ensamheten på de mest underliga, osynliga ställen. Ju längre de kommer i sin intervju, desto starkare blir deras relation och tillslut skapar de en förvånansvärd vänskap.

I No och jag beskriver Delphine de Vigan berättelsen om Lou, en överintelligent 13 årig tjej med en IQ på 160 och No, en ung kvinna med oturen att vara hemlös, med ett intensivt och förundransvärt språk. Samtidigt som Lou underhåller sin ständigt tänkande hjärna, överlever vardagen hemma med en deprimerad mamma och en pappa med målet att skapa en illusion av att vara en normal, perfekt familj, försöker hon tämja världen och förstå dess mening. Men Lou inser snart att världen är så mycket hemskare än hon kunde tänka sig, men att saker och ting som hon förut trodde var omöjliga att förändra, går att göra något åt. Hon börjar förundra sig över saker och ting, och tillslut bestämmer hon sig för att ge No ett hem, och en familj.

"Gare d'Austerlitz. Dit går jag ofta på tisdagar och fredagar när vi slutar tidigt. Jag går dit och ser på tågen som lämnar stationen, jag gillar känslorna, att se folk visa sina känslor, det är därför jag aldrig missar en fotbollsmatch på teve, jag älskar att se när de kramas efter målen, hur de springer med armarna i luften och omfamnar varandra, och så Vem vill bli miljonär, man måste se tjejerna när de svarar rätt, de slår händerna för munnen, kastar huvudet bakåt och ger ifrån sig små skrik och så medan tårarna stiger i ögonen.
På stationen är det annorlunda, man kan ana känslorna i blickarna, gesterna och rörelserna, det är förälskade par som skiljs åt, mormödrar som reser hem, damer i långa kappor som lämnar män med uppfällda kragar eller tvärtom, jag observerar människor som ska resa bort, man vet inte vart, varför eller hur länge, de tar adjö genom rutan, vinkar lite eller anstränger sig att skrika fast det inte hörs. [...] Det är samma sak med ankommande tåg, jag ställer mig i ena änden av perrongen och tittar på dem som väntar, spända eller otåliga med sökande blick, och plötsligt ler de, lyfter armen och vinkar innan de går fram och omfamnar dem de väntat på, det är det jag tycker bäst om, när känslorna svallar."

Med långa meningar, många kommateringar, målar författaren upp fantastiska personbeskrivningar (och beskrivningar över huvud taget), både på andra, okända personer men också "jag-et" (Lou Bertignaq) genom allt detta. Det beskriver genast henne och hennes observerande ögon. Berättelsen utspelar sig i Paris, Frankrike och bokens originalspråk är också just franska, översatt av Helén Enqvist.

" - Har du en cigg?
Hon var klädd i smutsiga kakifärgade byxor, en gammal jacka med hål på armbågarna och en Bennetton-scarf, som den mamma har längst in i garderoben, ett minne från ungdomen.
- Nej, tyvärr, jag röker inte. Men jag har tuggummi med mintsmak om du vill ha.
Hon rynkade på näsan, höll sedan fram handen, jag gav henne asken som hon slängde ner i sin väska.
- Hej, jag heter No. Vad heter du?
- No?
- Ja.
- Jag heter Lou ... Lou Bertignaq."

Min absoluta favoritbok!
favoritbok!

Harry Potter och dödsrelikerna del 1

Hej!
Nu har jag sett Harry Potter och dödsrelikerna del 1. Kommer antagligen en recension senare när jag har lust. :)


//Julia

Fiskar

Som vissa kanske har märkt har RecensionsGalaxen sedan ett tag tillbaka blivit fiskägare. Längst ner på höger sida simmar förtillfället en grön fisk. Mata den gärna när ni tittar in här, det gör ni genom att klicka med muspekaren någonstans i fiskens "akvarium".

Vilken färg på fiskarna? En eller flera? Vilken bakgrund i "akvariumet"? Kommentera och skriv vad ni tycker!

I rymden finns inga känslor- Andreas Öhman

Helst ska allt vara cirkelformat, ska man göra något måste man kolla på schemat så att det inte inträffar fel sak vid fel tidpunkt, på lördagar ska man alltid äta pizza, annars blir det kaos. Sam ska laga mat, Simon ska duka och Frida ska diska. Men tillslut pallar inte Frida längre, hon är trött på att se samma videofilm varje fredagkväll och gör slut med Sam som lämnas kvar att bo med sin bror som har aspergers syndrom.

Simon klarar inte av när saker förändras, han måste hitta en ny flickvän till Sam, en som kan diska. Men det kan bli en hård utmaning när allt måste bestå av ekvationer och det närmaste känslor han kan komma är att han ser att när munnen pekar uppåt är man glad, och när den pekar neråt är man ledsen. Ibland, när Simon inte orkar med mer, så flyr han till rymden. Simon gillar rymden, för i rymden finns inga känslor.

Filmen är en svensk komedi och är inspelad i Västernorrland. Den är även Sveriges bidrag till Oskarsgalan. Ett riktigt superval, jag rekomenderar den till alla med bra smak.

Han som spelar huvudrollen Simon är Bill Skarsgård och hans bror Sam spelas av Martin Wallström, fast genom hela filmen trodde jag att det var tvärt om. En annan viktig roll är Jennifer, tjejen som Simon bestämmer ska bli ihop med Sam. Den rollen har Cecilia Forss. En annan kul sak som jag upptäckte när jag såg filmen var att min förra teaterledare var med som korvförsäljare!

Tips!

Ville bara tipsa om en bra bok: Tusen gånger starkare, av Christina Herrström som är en av mina favoritböcker.

Boken handlar om en tjej som heter Signe och går i en stökig klass på högstadiet där killarna dominerar totalt och allt handlar om utseende och status bland tjejerna.

En dag kommer en ny tjej till klassen. Hon heter Saga och har rest runt och bott på en båt större delen av sitt liv. Hon har aldrig stannat så länge på varje ställe men den här gången är det annorlunda. Hon börjar i den här stökiga klassen i hopp om att få uppleva det vackra och underbara Sverige som hennes pappa pratat så mycket om. Men snart upptäcker hon att det faktiskt inte är så jämställt och underbart i klassen. Saga tar med klassen på en svindlande förvandling som chockar alla och hela klassen blir orubbad när hon får ett uppdrag av klassens mentor, ett uppdrag som säger att hon ska inspirera tjejerna i klassen till att ta mer plats, att bli mer hon själv, att ta lika mycket plats som killarna. Deras mentor, Olle, ångrar sig djupt när han inser att uppdraget han gav Saga inte gav de konsekvenser han hade räknat med.

Det här är en bok som man ibland känner igen sig i och ibland inte. Oavsett vilket så är det här en bok som man inte kan sluta läsa i. Jag rekommenderar boken främst till ungdomar och vuxna.

Nu har det även gjorts film av boken, men själv har jag inte sett den än men om den är minst hälften så bra som boken, så är det helt klart en succé-film som kommer beröra många!

Himlabadet, Sundsvall

Svallvågen (Himlabadet) är ett äventyrsbad i Sundsvall som är byggt för att ganska mycket efterlikna Paradisbadet (Örnsköldsvik) tror jag. Det öppnades i början av sommaren 2010, så är därför ganska nytt. Men det har lockat väldigt många besökare och verkar ganska omtyckt.

Badet har alla de här vanliga sakerna, typ som ruschkanor, strömmar, bubblepool, utebassäng med mera. Men det som har hjälpt till att göra Himlabadet lite mer är bland annat att den nya konstruktionen "Surf Stream" . Surf Stream är gjord som en flodvåg och ger känslan av att surfa på en riktig våg. Själv har jag faktiskt inte testat den än, men jag har sett andra som gjort det och det ser riktigt kul ut. Det enda negativa är att det kostar 60 kronor för 30 minuters surf och man måste vara minst sju år och 125 cm lång, fast det kanske inte är negativt egentligen.

Här kommer lite priser!
Ordinarie pris:
Engångsentré kostar 120 kronor för vuxna och 90 för barn (3-17 år).
Årskort för alla dagar och tider+vattenträning kostar 3100 kronor för vuxna och 2340 för barn.

Men om man vill bada måndag-torsdag innan klockan 14.00 kostar det 100 kronor för vuxna och 70 för barn. Fast de priserna gäller tyvärr inte under skollov.

När jag åkte till Svallvågen första gången hade jag höga förväntningar och väntade mig något i stil men Paradisbadet. Men när jag väl kom dit blev jag ganska besviken. Badet var ganska litet jämfört med Paradisbadet och det enda som fanns att göra var att åka ruschkana eller snurra runt i en ström. (Om man inte vill bada ute såklart, men det var riktigt kallt.) Jag tror att badet till större del kanske är till för lite mindre, men åker man dit och inte är där hela dagen så hinner man inte tröttna och då är det riktigt roligt. Se nu till att åka på badet så att Sundsvall får in lite pengar va?

Arosfortet!

Hejsan!
Har länge tänkt skriva om Arosfortet, så nu är det väl dags! ;)

Hoppas ni gillar den :)

Arosfortet har blivit som lite av en tradition för mig och Anna. Vi åker nästan alltid dit när hon kommer hit till Västerås och enligt mig har vi alltid lika kul trots att nästan varje gång har vi olika sällskap. Flera gånger har min syster följt med och även Annas syster varit med en och annan gång, men mina Västerås-kompisar har också hängt med typ en gång. I alla fall så tycker jag alltid att vi har kul och lyckas alltid klara fler celler än gången innan. Man tröttnar aldrig!

Arosfortet är ett stort äventyr för alla, stora som små. Arosfortet finns i Halmstad, Umeå och Västerås men personligen har jag bara varit på den som finns i Västerås. Där finns ca 30 olika celler (tror jag, är inte säker eftersom vissa har varit ur funktion eller liknande när jag har varit där och det kommer ibland nya utmaningar) där man ska lösa ett uppdrag. Det kan vara allt från klättra och krypa, leta och kasta, till lyssna och klura men det handlar alltid om att hitta lösningen! I flera av cellerna ska man hitta knappar och hålla in dem samtidigt. När man väl har hittat lösningen och klarat cellen får man poängen som cellen motsvarar. På dörren finns information om hur mycket poäng cellen ger och vad som krävs för att lättast klara cellen, t ex. fysik, teknik och taktik. Fysik är hur mycket styrka som krävs, teknik är hur mycket man måste använda sin hjärna och taktik är hur viktigt samarbetet i gruppen är. Det visas i ett slags cirkeldiagram.

Arosfortet är en upplevelse som jag tycker att alla borde vara med om. Det är olika svårighetsgrad på alla celler och man kan prova hur många gånger man vill. Däremot får man bara poäng för avklarad bana första gången man klarar banan. Men allt handlar inte om poäng, man är ju där för att ha kul! :D

För ung t.o.m 18 år kostar det 70 kr för en timme, 100 kr för två timmar, 120 kr för tre timmar och 140 kr för fyra till åtta timmar.

För vuxna kostar det 120 kr för en timme, 180 kr för två timmar, 120 kr för tre timmar och 150 kr för fyra till åtta timmar.

Om man är där en hel familj kan man betala familjepriset som gäller två vuxna och två barn. Priset är 310 kr för en timme, 460 kr för två timmar, 560 kr för tre timmar och 640 kr för fyra till åtta timmar.

Det finns inga krav på hur många man ska vara, men 3-6 personer kan vara lagon i varje lag för störst chans att klara cellerna.

Åk dit idag för en toppendag med dina kompisar eller för att ha en helschysst dag med familjen, ni kommer inte att ångra er.

Upplev äventyret du sent kommer glömma!

PS: bild kommer senare!

Bubble Town: Party Planet på facebook

Hehehe...

Bubble Town är ett puzzlespel som går ut på att skjuta olika figurer på figurer som ser likadana ut så att de försvinner. Skjuter man så att det blir tre eller fler av samma figur som snuddar vid varann försvinner de. Men så enkelt är det inte riktigt. Samtidigt som man skjuter åker också själva spelplanen neråt, och när den kommit till botten utan att man fått bort alla figurer så får man Game Over.

Spelet är vanligt på mobiler men nu har också facebook utvecklat det. Man börja i en värld med några få banor, men ju längre man kommer i spelet och ju bättre man blir, låser man också upp fler världar och banor. För att låsa upp banor behöver man en viss mängd Bubble Bucks. Såna kan man få man vid en hel del olika tillfällen; När du går upp i level, när du förlorar en bana, när du hittar skatter, när du öppnar lådor eller när dina kompisar skickar till dig. Du kan även få en Daily Bonus, vilken ökar om du spelar spelet varje dag.

Spelet sparas automatiskt när man loggar ut, men det kan inte sparas mitt i en bana.

Banorna varierar väldigt mycket. Ena banan kan vara så lätt att du är klar på tio sekunder, medan du på andra kan få kämpa i flera dagar. Jag tycker att spelet var roligast i början, för då hade man mest att utforska. Nu när man har kommit en bit är det lätt att man fastnar på banor som är svåra eller inte har tillräckligt mycket Bubble Bucks för att låsa upp nya nivåer. Men utan motgångar hade det väl inte varit så kul?

Grafiken är okej, den är inte dålig men kunde ha varit mycket bättre. Trots det är det ändå ett spel man blir beroende och verkligen vill spela när man är vid datorn. Facebooks klart bästa spel av alla jag har testat. Slår Farmville etthundra tusen gånger om! Ett verkligen rekommenderat spel!

Bild kommer snart, sitter vid främmande dator

Genom dina ögon - Stephenie Meyer

Hej! Tänkte att jag skulle försöka skriva en liten recension om Genom dina ögon av Stephenie Meyer. Kommer bli svårt, men jag ska göra mitt bästa ;)

Stephenie Meyer är mest känd som författaren bakom den storsäljande Twilight-serien, men nu har hon gjort det igen! Hennes nya roman - Genom dina ögon, lockar tusentals läsare och är enligt mig minst lika bra som böckerna om Bellas och Edwards omöjliga kärlek i Twilight-serien. Stephenie är en otroligt duktig författare (okej, en underdrift, jag vet. Men så svårt att förklara hur oerhört bra hon skriver sina böcker) som nu skrivit ännu en fantastisk romantisk science fiction-bok.

När en själ, Vandraren som hon kallas, flyttar till jorden vill hon helst bli inplacerad i en vuxen människa, och det blir hon. Melanie Stryder var tjugo år när hon dog av att hon föll i ett hisschakt när hon jagades av några sökare som letade efter människor. Innan Vandraren placerades i Melanies kropp förstod hon att det skulle bli krångligare än vid andra inplaceringar i kroppar. Alla hade ju berättat att människornas sinnen och känslor är mycket intensivare än hos andra arter i universum och alla hade ju varnat henne för att det kunde vara utmanande att placeras i en vuxen kropp, eller värd som själarna kallar det, men Vandraren kunde aldrig ana att Melanie skulle göra så mycket motstånd! Hon visar upp minnen, pratar med henne genom hennes tankar och har till och med lyckas prata istället för Vandraren. När Melanie visar en minnesbild av Jared, mannen hon älskar, överväldigas Vandraren av känslorna och kan tillslut inte veta om kärleken till Jared är Melanies eller hennes egen.

På baksidan av boken står det att Stephenie Meyer själv har sagt: "En science fiction-berättelse för människor som inte gillar science fiction" om boken. Jag skulle säga: "En science fiction-berättelse för människor som inte gillar science fiction, och för dem som gör det".

Trampolin

Okej, här kommer en ganska mycket udda recension, men jag tyckte det skulle vara kul med lite omväxling från alla de här böckerna och filmerna och alla de vanliga tråkiga recensionerna som jag alltid skriver. Så nu ska jag recensera en studsmatta i stället!

Studsmattan heter Active 4,3 (storleken) och är beställd från en internetsida som heter Studsexperten. Märket är Supertramp och just nu kostar det 6990 för ett paketpris som innehåller både stege och nät till. Om man vill köpa bara studsmattan kostar det 4990.

Om ni undrar varför jag recenserar en så pass dyr studsmatta beror det på att det är den jag hoppar på, och det är svårt att recensera en matta man inte känner. Och om ni undrar varför jag hoppar på en så dyr är det för att jag egentligen inte skulle få någon, eftersom mamma tyckte att alla gjorde illa sig på dem och att de var farliga. Men pappa tyckte att jag och min syster Lotta kunde få en ändå och var därför väldigt mån om att köpa den säkraste studsmatta han kunde hitta, så att mammas farhågor inte skulle slå in.

Studsmattan var väldigt lätt att montera upp och det kom med bra redskap så att man slapp döda sina fingrar när man drog på fjädrarna. Den är (precis som det utlovades) väldigt säker och på ramen (metallsakerna den står på) är det tio års garanti, på kantskyddet två år och på övriga delar fem års garanti.

En liten liten nackdel som framför allt mormor klagade på var att den är så pass säker att man ibland kan få problem när man vill ta sig in, eftersom att nätet är konstruerat på ett sätt så att man inte ska kunna ramla ut, men man lär sig snabbt.

Jag älskar den här studsmattan eftersom att det är otrolig studs och man behöver aldrig vara rädd att göra illa sig på nätet eller glida in med fötterna under kantskyddet (där under finns fjädrar som kan göra riktigt ont på vilken annan studsmatta som helst, men jag har aldrig varit med om det på den här studsmattan). Det är den perfekta studsmattan om man vill skämma bort sig själv lite!

The Sims 2 Castaway - Wii

The Sims 2 Castaway är ett äventyrligt Wii-spel där du och din besättning driver i land på en tropisk, öde ö. Det enda ni har är en toalettpappersrulle, en tunn madrass, en kniv, kläderna ni har på er och varandra... eller inte. Din besättning har hamnat någon annan stans på ön, eller kanske rentav på den andra ön, en bit ut till havs? För att överleva måste du samla föremål, leta reda på mat, bygga bostäder och skapa dig ett hem. Olika mål dyker upp när du klarar av ett gammalt mål eller upptäcker något nytt, allt för att hjälpa dig att överleva. Samla palmblad för att bygga taket till ditt hus, dansa under stjärnorna till flygplansradions lite underliga musik, bli kompis med aporna på ön och identifiera olika växter på ön... Gör allt det som du aldrig kan göra i verkliga livet!

Jag tycker om det här spelet för att man får uppleva något som, i alla fall jag har velat prova: överleva på en tropisk ö. Eftersom det är "ganska" långt till närmsta tropiska öde ö så kan man istället spela Castaway framför teven. Trots att det inte alltid är så verkligt (t ex. när man ska gå på toa kommer det upp som ett grönt duschdrapperi runt en så att det ska bli mer privat, och hur stor är chansen att man lyckas blanda ihop den rätta blandningen läskiga växter och får fram ett motgift till döden? Eller att när man ska byta kläder så kommer man till ett litet grönt rum med en stor vacker spegel med lila ädelstenar runt? Eller att en papegoja kommer och vaktar dig när du ska sova sova? Inte så stor, skulle jag tro...) så känns faktiskt spelet ganska verkligt och faktiskt riktigt kul. Det här spelet är ett spel som kräver mycket tid och tålamod, men det blir faktiskt inte direkt tråkigt.

En sak som är lite sämre är att jag ofta fastnar och inte vet vad jag ska göra för att komma vidare, kanske för att spelet (kanske bara mitt spel, vem vet) är på Engelska och kan ibland vara svårt att förstå när det är ord som jag inte brukar använda. Det är svårt att komma vidare ibland, helt enkelt. Därför är detta ett kul spel att spela med ett gäng kompisar eftersom man har olika kunskaper och idéer för att lösa olika kluriga uppgifter. Egentligen är detta inget "flera spelare"-spel och det går bara att spela en person i taget, men man kan ju faktiskt turas om!

Aslan!

Hallo! Tänkte att ni skulle få se en liten sötis.
Får jag presentera: Aslan Stickler! (Den där tjejen där är jag)

Can't be tamed-Miley Cyrus

Can't be tamed är Miley Cyrus tredje (en okänd i min familj säger att det är hennes fjärde) studioalbum (alltså ett album som spelats in i en studio och inte till exempel live). Miley är kanske mest känd som "Hannah Montana", men nu har hon slutat med Hannah och bestämt sig för att göra eget.

Albumet innehåller tolv låtar, varav en är en cover (Every rose has it's thorn). De andra låtarna är till stor del skriven av henne själv. Det här var hennes sista album innan hon tar en paus med musiken för att bara ägna sig åt skådespeleri ett tag.

Den första gången jag hörde skivan tyckte jag inte att det var något speciellt alls och att hennes tidigare album var bättre. Andra gången jag hörde den tyckte jag att den var okej, men att det mesta lät likadant. Tredje gången jag hörde den blev det min favoritskiva.

De flesta låtarna handlar om kärlek, men jag tycker inte att det gör något eftersom att alla låtar har en egen personlighet. De låtar som textmässigt skiljer sig från mängden är nog "Can't be tamed" och "Liberty Walk".

Ett litet minus är att på en del låtar ligger det som ett bruspipigt extraeffekts ljud över hennes röst som kan bli lite jobbigt att lyssna på ibland, men inte på alla låtar. Förutom det är hennes röst fantastisk och man blir avundsjuk varje gång man lyssnar på den. De låtarna jag gillar bäst är nog "Liberty walk", "Can't be tamed", "Every rose has it's thorn", "Permanent december", "Stay", och "My heart beats for love".
Okej, det blev typ halva skivan men ändå.

Jag rekommenderar verkligen skivan, och ge inte upp den efter första lyssningen!

Berättelse!

Hallo!!
Jag och Julia har börjat skriva på ett litet berättelse-projekt som kommer handla om våran tid i min farmor och farfars stuga i Torpa. Vi avslöjar inte så mycket nu, men är ni intresserade får ni hålla lite utkik! Hoppas ni kommer gilla det, det vore också kul om ni tyckte till lite om det när det kommer, men det kan vi ta då!

Urkult

Urkult är en urkul världsmusikfestival utanför Näsåker. Det är en camping, man kan bo antingen i husvagn, tält eller små stugor både nära och en bit bort från själva festivalområdet. Man måste betala biljett och campingplats, men det är inte sådär jättedyrt, priset varierar beroende på när man köper biljetten, men brukar ligga rund fem-sex hundra för vuxna och fyra hundra för tonåringar, barn går gratis. Vill man campa men inte vara med på själva festivalen eller tvärt om går det förstås också bra.

Festivalen börjar på torsdag kvällen och håller på till söndagen. Klockan tolv på torsdagkvällen är det eldnatt. Eldnatten är som en invigning av festivalen och brukar bestå av en show som innehåller mycket eld. Till exempel eldjonglerare och eldslukare, jättemysigt! Sedan är det full gång hela helgen. Man kan kolla på konserter, gå ner till jättehäftiga badställen eller bara ströva omkring bland alla olika stånd och tält. På festivalområdet finns också ett jättestort lekskepp för alla barn och det finns även ett minitåg man kan åka runt området för tio kronor.

Jag har varit på Urkult ända sen jag var fem och det är alltid semesterns höjdpunkt. Bara det att man kan ligga och mysa i tältet på kvällarna och lyssna på musiken som strövar in från området. Det kan förekomma fyllon ibland men är annars mycket barnvänligt. Man har kul dygnet runt!



De här mellanrummen betyder att det har gått ett tag. Och när det taget har gått har årets Urkult varit och jag kommer skriva om hur eldnatten var!



Eldnatten 2010

Klockan kvart över elva var man på plats. Det var nästan kolmörkt men sluttningarna som omgav scenen var fullsatta. När det äntligen började var det ganska trögt. Det var mycket sång som lät ungefär likadant och efter ett tag började man tröttna på de där trummorna.

Men det visade sig vara långt ifrån allt showen kunde ge, efter ungefär en halvtimme stod halva scenen i lågor. Man hade tänt eld på ett jättestort galler som täckte hela bakgrunden och på scenen stod ett brinnande vikingaskepp. Människor på scenen tände eld på klot som de sedan snurrade runt i komplicerade mönster och gjorde eldbomber ur tändvätskefyllda tunnor. Även fast den kunde bli lite seg ibland var showen riktigt värd att se, och om man gämför den med förra årets eldnatt var den överfantastisk!

Skämmerskans dotter - Lene Kaberbol

"Dina har ärvt sin mors gåva; när hon ser någon i ögonen kan hon se alla de handlingar som personen skäms över. Men för Dina är det snarare en förbannelse än en gåva. Vem vill ha en vän som man inte vågar se i ögonen?
När Dinas mor kallas till Dunkans borg för att få en mördare att erkänna ett blodigt mord dras Dina in i kampen mot den fruktansvärde Drakan, som gör allt för att utöka sin makt. Till sin hjälp har han lojala trotjänare och blodtörstande drakar ...
För första gången måste Dina lära sig att använda sin gåva och acceptera det som gör henne anorlunda."

Så står det på baksidan av boken. Jag ville ta med det i recensionen eftersom jag tycker att det är en bra sammanfattning av början i boken.

En dag kommer det bud från Dunkan om att de behöver hjälp av Skämmerskan, Dinas mor. Dina,hennes syster Melli och hennes bror Davin får klara sig själva den kvällen. Men nästa morgon har hon fortfarande inte kommit hem och de blir oroliga för deras mor.
När varken Melli eller Davin är hemma kommer en främling på en stor svart häst ridande till Skämmerskans hus. Främlingen berättar för Dina att hennes mor behöver hjälp, och tillsammans ger de sig av mot Dunkan.
Men när de kommer fram blir det inte alls som Dina trott, och hon tvingas tillbringa natten i en mörk fängelsecell med den misstänkte mördaren...

Jag köpte den här boken på en bokrea för ett tag sedan. Jag tvekade inte en sekund innan jag började läsa, utan lät mig svepas in i den fasansfulla och fantastiska värld av magi, drakar och makt. Boken utspelar sig för ganska länge sedan och det märker man också i språket som är en aning gammaldags. Jag tycker att boken aldrig blir direkt tråkig, det händer något spännande hela tiden (eller så skriver författaren en väldigt bra "övergång" mellan händelserna, vad vet jag). Kanske skulle jag inte börjat läsa om det inte varit för det itressanta namnet och den häftiga framsidan som direkt drog blicken till sig bland de andra böckerna på bokrean. Direkt när jag läste ut boken började jag leta i alla bokaffärer jag kunde hitta efter uppföljaren, och tillslut, på en annan bokrea komiskt nog, hittade jag del två och tre av bokserien Skämmerskans barn. Nu när jag har läst ut dem kan jag inte låta bli att leta efter den fjärde delen, jag är fast.

Blev en liten kort recension men fyller antagligen på senare :)

Novell

Hej! Vi ska alldeles strax åka iväg till Annas stuga, men jag kände mig tvungen att skriva lite här först ;)

Jag tror att jag tänker skriva en liten introduktion till en "novell/berättelse/bok" som jag håller på med. Skriv gärna vad ni tycker om den, så kanske jag lägger upp mer av den senare. Tyvärr krånglar min dator så det går inte att kopiera-klistra in i ett inlägg, så därför blir det inte så långt.



TIM:

Silversvans och Nymåne

Varken jag eller Fredrika hade ridit förut. En guppig och vild galopp på två ivriga hingstar var kanske inte det bästa att börja med, men det var allt vi hade.
Först vill de inte röra sig ur fläcken. Nymåne, min häst, står bara och viftar på den ljusa svansen. Hela han är ljus, precis samma färg som månen, därav namnet. Silversvans däremot, är svart som natten med en silvrig färg i man och svans. Även hans namn kom av utseendet.
"Hoppla!" utropar Freddie, som Fredrika ofta kallas, och manar på sin häst. "Rör på dig då!"
Jag sneglar på Fredrika. Hennes blonda hår är slarvigt uppsatt med en läderrem i nacken och med stadig hand rycker hon i repen vi har till tyglar. Freddie har alltid varit lite av en pojkflicka. Hon klär sig precis som vilken annan kille från byn och hon har ett beteende som kan verka tufft och framfusigt, bara för att hon har en tendens att visa sig modig i nya och ovana situationer. Men när man lär känna henne är hon känslig och väldigt vänlig, med ett stort hjärta.
Vi har varit bästa vänner så långe jag kan minnas och vi känner varandra utan och innan. Fredrika vet nog allt om mig. Hon skulle kunna byta plats med mig utan att någon skulle märka någon skillnad förutom utseendet, för Fredrika och jag ser helt olika ut.

(Hoppar över några stycken för att komma till en intressantare bit)


FREDRIKA:

Bagarens son

Jag är inte precis den som börjar grina för ingenting. Men när jag såg Tim, min bästa och enda vän ramla i ån, då var det inte långt till tårar.
Fy sjutton, för den där usla hästen Nymåne som inte ens kan ta sig över en liten å. Hade det inte varit för Tims häst så hade ju allt gått som planerat.




Kanske skriver mer sen, hoppas ni tycker den är bra :)
Jag har skrivit så att Tim och Fredrika turas om att "berätta", varannat kapitel ungefär.
Det är för att läsaren ska se händelserna ur olika perspektiv.
Hursomhelst är nog inte "novell/berättelse/boken" inte så bra just nu. Men det blir mer spännande senare.

Tim och Fredrika får höra en berättelse om hertigen nere i dalen. Hertigen letade tydligen efter något, eller någon. Han kallade till sig barn i tioårsåldern för att kolla... något. Mer vet de inte. Både Tim och Fredrika tycker att det låter kusligt, då båda två är elva år. Men det var ju länge sedan, och de behöver inte oroa sig för det... eller?
När de hittar en mystisk bok i bagarens stall börjar de undra. Har det här något med dem att göra? Eller med Fredrikas lillebrors mystiska försvinnande för ett halvår sedan? Kanske både och? De båda vännerna bestämmer sig för att ta reda på detta, och hamnar i en värld de aldrig trott var möjlig. Bara för att de läste en bok med texten: "MAGI".

Marbles! Balance challenge wii

Marples Balance challenge wii är ett balansspel (nästan självklart, med tanke på namnet) där du kan använda wii-kontrollen (wii-remote) eller wii balansbrädan (balance-board) för att styra banan och balansera den lilla bollen mot mål. På vägen till målet ska man samla ett visst antal "kristaller".
Man kan spela upp till fyra spelare, det är i alla fall vad det står. Men vi har inte kommit på hur man fixar så att både jag och min kompis kan spela samtidigt. Man kan också göra egna banor, men det verkar mest svårt och komplicerat. En annan sak som är svårt och komplicerat, är att använda balansbrädan. Men man lär sig nog och det är ju faktiskt väldigt kul att styra banan genom att fördela sin vikt över brädan.

Det finns många olika coola nivåer, som t ex. tårtor och bakverk, sand och pyramid (egyptiskt), gammaldags hus, vinterland och bilvägar, mm. Det är väldigt kul med så många olika banor och nivåer. Man kan åka genom rör, på hissar, få fart av fläktar, åka genom saxar, osv. Det är ett ovanligt men kul spel.

Banorna är uppdelade i olika världar med teman, t ex. gammaldags och banorna i en värld är ungefär lika svåra. Det är ett stort minus eftersom man då tröttnar på en värld ganska snabbt och måste då byta värld för att få en större utmaning. EN annan dålig sak är att det inte beskrivs så bra på skärmen och att man inte hittar den information man vill ha, som t ex. hur man spelar flera spelare samtidigt. Men om man inte räknar med det är Marbles balance challenge ett riktigt roligt wii-spel och jag tycker det är ett perfekt spel för en tråkig regnig eftermiddag.


En lite suddig bild på en bana i Marbles.
Uppe i vänster hörn står det hur många kristaller man ska hitta (02/08). I högra hörnet ser du hur lång tid som har gått (vit text) och rekordtiden (brun text). PS: Om man inte har spelat banan innan så står det 00.00.00!

Hej då!

Åker till stugan nu, så kanske inte skriver på ett tag. Men när jag kommer hem, då ni...

Med Andra Ord

Hejhej, nu kan alla som inte har spelat sällskapsspelet Med Andra Ord (och alla som har spelat det men vill höra en liten recension) titta hit!

Spelet går ut på att man ska ta sig från start till mål genom att samla brickor. Man tar upp en bricka ur en påse, och på brickan står det ett ord. Då gäller det alltså att försöka förklara det ordet med andra ord (ni fattar vad jag menar) för sina lagmedlemmar. Klarar lagmedlemmarna att gissa rätt innan tiden tar slut får ni brickan och tar er ett steg närmare mål. Så lätt är det! Men om det andra laget vet vilket ord det är innan laget har gissat... Okej det här blev alldeles för komplicerat ni får ta det när ni läser reglerna :D

Med Andra Ord är ett (öron)dödligt kul spel som man blir beroende av på en gång, perfekt på fredagsmys med familjen eller kompisarna.
Man måste vara minst fyra (eftersom man måste vara minst två lag med minst två personer, en som kan beskriva och en som kan gissa), men det finns inget maximumtal. Alla som inte har spelat Med Andra Ord kan gadda ihop sig till en liten grupp och sticka ner på lekplaneten(säkert vilken leksaks- eller spelaffär som helst) och köpa det!

Ha det så kul på fredag!

Gåtor!

Hej!
Här får ni några gåtor :)
Kommentera gärna om du har svar, så skriver jag tillbaka snart!

1. Heter det en rak kurva, eller ett rak kurva?
2. Igår fyllde jag 12 år, nästa år fyller jag 14. Vilket datum fyller jag år?
3. Vad kallas det när pensionärer är ute på promenad?
4. När säger Amerikanerna god natt?
5. Vilket djur lämnar festen sist?
6. Vad får man om man klonar Kapten Krok?
7. Var beställer datorn sin mat?
8. Vad är det för likhet mellan A och Ö?
9. Vet du varför svalorna flyger till Afrika på hösten?
10. Vad är det som sitter i ett hörn men ändå kan fara jorden runt?

Lycka till! :D

PS: Har ni några roliga historier? Skriv gärna så kanske vi publicerar dem!

Zoo tycoon 2 (DS-spel)

Zoo tycoon 2 är ett roligt spel där du kan öppna ditt eget zoo. Samla pengar och lås upp nya häftiga djur, eller varför inte ordna din egen delfin-show? Man träffar på många gulliga djur och får spela några små spel för att ta hand om dem. Ju längre man kommer i spelet, desto fler ovanliga och lite konstiga djur har man möjlighet att ha på sitt zoo - vem vill inte ha en vacker enhörning eller en farlig (utdöd,visserligen) sabeltandad tiger i ena hörnet av sitt zoo?

Ta dig hörge och högre upp i zoo-branchen och bli tillslut det populäraste zoot någonsin!

Jag och min lillasyster tycker mycket om det här spelet, vi tycker båda väldigt mycket om djur och det är kul att uppleva det intressanta men också det lite stressiga i att ha ett eget zoo. Tänk dig bara att leoparderna och girafferna behöver skötas om, flodhästen gillar inte sin bur och strutsens nyfödda unge skriker efter mat - men du själv måste också tänka på att fullfölja besökarnas behov, snacka om stressigt! Men otroligt kul!

Det som är mindre bra med spelet är att grafiken är dålig och bilderna är ganska suddiga.

- ... och när man ska stänga sitt zoo är det svårt att få ut besökarna, tillägger min syster lite besvärat.

Det kan också vara svårt att hitta bland alla filer och flikar på skärmen.

-Men annars är spelet jättebra i sig, säger min syster och jag kan inte göra annat än att hålla med.

Recensioner och tips!

Hej!
Vi tänkte att det vore kul att om ni har något ni vill att vi ska recensera så kan ni kommentera det här inlägget och skriva om det. Det gäller även om ni vill ha några speciella bok, film, spel (osv.) -tips, eller kanske om ni har några tips till oss. Det skulle vara jättekul!

...Så sätt igång och kommentera så svarar vi så fort vi kan :)


//Julia och Anna

Eclipse (del tre i the twilight saga)

Filmen Eclipse är baserad på den amerikanska Stephenie Meyers storsäljande roman. Eclipse (eller på svenska: Ljudet av ditt hjärta) är den tredje boken i the twilight saga (Twilight-serien) och uppföljaren till Twilight (del 1, Om jag kunde drömma) och New Moon (del 2, När jag hör din röst). I Eclipse fortsätter (såklart!) vampyren Edward och (den än så länge, fullt mänskliga) Bellas omöjliga kärlek. Bella vill mer än allt i hela världen bli en vampyr som Edward så att hon kan leva i all evighet tillsammans med honom. Men Edward har ett oändligt stort krav: att de ska gifta sig innan själva förvandlingen äger rum.
Men Bella har ett till svårt val: vänskapen mellan henne och varulven Jacob, eller kärleken mellan henne och Edward. Men myclet annat pågår också i vampyr världen. En grupp galna nyfödda vampyrer härjar i Seattle och Bella, Edward och Edwards vapyrfamilj börjar bli misstänksamma då de är de vampyrerna i området, och ännu mer oroande är att Volturi (en grupp vampyrer i Italien som anser sig vara som gudar, eller kungar i vampyrvärlden och har hand om att kontrollera så att inte regeln om att inte visa sitt vampyr-jag för människor) inte har ryckt in än.

Filmen var lika bra som jag förväntat mig, och den har ju ganska höga krav med tanke på de tidigare filmerna. Men böckerna slår den inte på långa vägar, och det är väl ganska självklart med tanke på att dem skrevs före filmerna och då brukar böckerna vara bättre. Dessutom är Stephenie Meyer en otrolig författare!
Jag bara älskar hur fantastiskt vackra vargarna är och de ser mycket verkligare ut än jag trodde skulla vara möjligt. Jag måste faktiskt erkänna att vargarna är mycket vackrare än alla vampyrer tillsammans (ja, jag är ju varg/hundgalen, men ändå), och vampyrer som anses vara så vackra.
Huvudrollerna Isabella "Bella" Swan spelas av Kristen Stewart, Edward Cullen av Robert Pattinson och Jacob Black av Taylor Lautner. Alla skådespelare är enligt mig otroligt duktiga och spelar sina roller jättebra.
Jag rekomenderar både böckerna och filmerna till alla ungdomar-vuxna som gillar romantik/fantasy/skräck, läs böckerna och se filmerna!

De Kom Från Norr - Jackie French

"Regnet lättade frampå dagen, men vinden ylade fortfarande lika högt som Snarf när han beslöt att delta i sången.Reena och Raina delade upp fisken och gav Snarf benen att tugga på. Sedan slank Raina ut en liten stund för att huka sig bakom en buske. Men nästan genast kom hon springande in igen.
"Skepp!" skrek hon där hon stod i öppningen med det regnvåta håret klistrat över kinderna."Jag ser skepp!"
Hennes syster kom på fötter. "Var då?"
"Ute vid öarna", svarade Raina.
Ingen av byns båtar skulle ha gått ut i sådant oväder. Flickorna sprang ut och och stirrande ut över havet. "Titta själva!" skrek Raina.

Hekja spanade ut över det grå havet. Ja, det fanns skepp därute, olika alla andra skepp som hon hade sett. Byns båtar var rundade med låga breda segel. De här skeppen var långsträckta med jättestora segel, och det var fullt med folk ombord. På ett av skeppen urskiljde hon till och med en häst.Några av sjömännen drog i seglen, andra öste. Skeppen var på väg rakt mot byn.
"Vikingar", viskade Hekja."

De kom från norr är en historia som har inspirerats av de islänska sagorna. Hekja och hennes hund Rikki Snarfari, eller Snarf som Hekja kallar honom, blir tillfångatagna av Freydis Eriksdotter och sätts som trälar på Grönland. Där behandlas de som värdelösa och får kämpa för föda, men sakta men säkert börjar Hekja snurra in sig i Freydis förtroende och skapar sig respekt. Men det visar sig snart att Hekja är långt från äventyrets slut.

Man sitter fast från början till slut, det är en fantastisk historia som fångade mig så att jag knappt kunde ta ögonen från boken. Även fast historien utspelar sig för länge sen och kanske är lite gammaldags, är språket lika modernt som om man skulle gå runt och prata med kompisar. Den ingår inte i en serie (Vilket kanske är lite synd eftersom att jag gärna skulle vilja ha mer av den) och den är lätt att få tag på, finns säkert på typ alla bibliotek. Boken passar för alla åldrar och Hekja är verkligen en person att inspireras av!

National Treasure 2 - book of secrets

I National Treasure 2 - book of secrets tar Ben Gates, hans pappa, hans exflickvän Abigail och hans vän Riley upp jakten på den försvunna staden av guld, Cíbola när Ben försöker försvara släkten Gates från att anklagas för att Gates anfader Thomas Gates skulle ha medverkat vid mordet på President Lincoln. Det leder till att de hamnar i en spännande och ganska farlig och får snart en bunt skattjägare tätt efter sig. Ben och de andra blir snart tvugna att ta till drastiska åtgärder för att få tillgång till det de vill åt. Men när de måste läsa "Book of Secrets"- USA´s presidents hemliga bok, så blir det så drastiskt att de kan riskera att hamna i fängelset i en livstid, eller mer.

Jag tycker att National Treasure 2 uppfyllde alla krav som den satte upp med den första National Tresaure. Det kan vara svårt att vara en uppföljare till en bra film men National Treasure 2 klarar det utan problem och blir exakt lika bra som den första, om inte ännu bättre. Med ännu fler komplicerade ledtrådar som du själv kan sitta och klura på under filmens gång blir det aldrig en tråkig upplevelse att följa med Gates in i skattjakten. De brer ut sig över världens alla hörn för att leta och man lär sig mycket om inte minst Amerikansk historia, men på ett roligt och mycket intressant sätt. National Treasure 2 är verkligen en film som jag kommer att vilja titta på igen.

Kommissarie Späck

När jag och en kompis gick på bio för att se Kommissarie Späck på bio så hade jag inga förväntningar alls. Det var nog därför jag blev så chockad. Kommissarie Späck visade sig vara troligtvis den roligaste svenska komedi jag sett, och det tyckte min kompis också. Han gillade den nog ännu mer än jag eftersom han har sett Beck (Späck är ju en parodi på Beck) ganska många gånger. Jag däremot har bara sett det några få gånger och tyckte ändå att Späck var jätterolig. Jag trodde att man var tvungen att ha sett Beck för att tycka Späck var rolig och kunna se likheter men så var det alltså inte.

Skämt efter skämt fyllde den omtalade filmen på bioduken men man tröttnade aldrig på alla fyndiga och lite fräcka kommentarer och skämt. Ibland kunde den kännas grym och inte så barnvänlig, men sedan kom några roliga skämt igen och man satt bara och vek sig av skratt i stolen. Trots att vi missade ganska mycket i början av filmen på grund av att vi var lite sena (det var jättelång kö för nya Eclipse skulle gå samtidigt) så hade varken jag eller min kompis några problem med att förtså och hänga med. Konstigt nog, eftersom den var en stor succé, var biosalongen nästan tom och det förvånade mig att inte fler tog sig tid att se den.

Flera mord har begåtts under en kort tid och alla tros vara självmord. Kommissarie Späck och

resten av hans polisgäng undersöker saken och Späck tror att de är en seriesjälvmördare på spåren (ja, du läste rätt, en seriesjälvmördare). Poliskompanjonerna upplever många oväntade äventyr och överraskningar. Tillslut verkar det handla om något annat än vad de trodde och skurken är någon helt annan än de först var nästan helt säkra på.

Många saker liknar den vanliga Beck, enligt min kompis. Till och med Becks granne är med i Späck men han har höjt sig ytterligare ett steg på olaglighetsskalan. Men många saker är ganska olika också. Till exempel äter Späck mycket mer (hela tiden, närmare bestämt) och får reda på att han har för högt kolesterol och måste börja motionera, en sak som Späck fasar något otroligt inför.

Bree Tanners Andra Liv - Stephenie Meyer

När jag började läsa den här boken hade jag nästan glömt bort vad böckerna i "Twilight-serien" handlade om. Jag minns att jag inte gillade dem så mycket men det blev liksom bara av att man läste dem, men jag hade egentligen inte tänkt läsa den här boken.

I alla fall kom pappa hem med den en dag så jag började läsa ändå (Den är ju ganska tunn så gillar man den inte går den ju fort att bli av med). Jag tyckte inte att den var någonting speciellt, men i slutet av Bree Tanners andra liv är Bree på samma plats vid samma tillfälle som figurerna i slutet på tredje Twilight-boken: "Ljudet av ditt hjärta". Så när jag läst ut boken tog jag faktiskt fram Ljudet av ditt hjärta och läste om slutet.

Det var ganska kul att få se det händelseförloppet ur både Brees och Bellas perspektiv (Bella är huvudpersonen i Ljudet av ditt hjärta). Men jag tycker inte att boken är ett måste, men ska man läsa den är det nog roligare att ha läst Twilight-serien först (fyra böcker).

Bree Tanners andra liv handlar huvudsaklingen om Bree då, men det handlar också om andra vampyrers traditioner och sätt att leva. I Twilight-serien har man ju bara fått följa en sorts vampyrfamilj, och i den här boken får man följa vampyrer som är helt olika dem. Bree Tanner börjar leva sitt vampyrliv i en flock på ca. 20 vampyrer. Där får de lära sig hur otroligt smärtsamt det är att vara ute i solen och hur man på smatraste sättet får tag i det allra bästa blodet. Men när Bree en natt får gå ut och jaga med vampyrkillen Diego upptäcker hon att bara man hittar en vän, så kan ett vampyrliv också vara helt okej. Men det är inte alltid det håller i sig...

Någon Annanstans - Gabrielle Zevin

Boken Någon Annanstans handlar om en tjej som heter Liz. Hon dör i en bilolycka när hon är 16 år och kommer då till Annanstans, landet man kommer till efter döden. Det tar lång tid för henne att förstå att hon är död, hon tror att hon drömmer. Men efter ett tag på båten som tar henne till Annanstans börjar verkligheten gå upp för henne- hon är död. Död, död, död...
Liz vill verkligen inte vara död och ger inte Annanstans en chans, som hennes mormor ber henne om gång på gång. Hennes liv på Jorden hade ju knappt börjat! Hon blir beroende av att titta på sin familj och sina vänner hemma på jorden och kan inte låta bli att tänka på sitt gamla liv. Men sedan möter hon sin stora kärlek och då förändras allt.

Jag gillar att boken handlar om "livet" efter döden eftersom många spekulerar om vad som faktiskt händer när man dör. Boken har en väldigt fantasifull och välutvecklad version av vad som händer då. Det känns väldigt spännande när man läser om att livet faktiskt fortsätter efter att det tagit slut.

Avatar

Avatar är en science fiction-film som handlar mycket om människans dåliga sidor och hur människan tar till allt mer drastiska åtgärder för att överleva. På Jorden har människan varit så oförsiktig att det viktiga grundämnet unobtainium har på grund av miljöförstöringar försvunnit. I filmen reser Jake till planeten "Pandora" som täcks av grönskande djungel och de mest fantastiska och skräckinjagande varelserna. På Pandora lever också det ganska människoliknande släcktet Na'vi, blåhyade och med svans. De lever fridfullt på sin planet, men vem hade kunnat ana att den så snart skulle stå i lågor.
Eftersom att människorna inte kan andas på Pandora skapar de "Avatarerna". De är en blandning av Na'vi och människan. Genom sin Avatarkropp kan filmens huvudperson Jake ta sig ut i Pandoras skogar för att spionera och ta reda på mer om planetens invånare och system. Men oturligt nog skapar Jake ett för starkt band mellan sig själv och Na'vi, och är inte riktigt säker om han vill följa människans planer och utrota Pandora.

Jag tycker att Avatar har en dålig handling och är alldeles för lång (ca. tre timmar), striderna hade man kunnat korta av hundratals gånger och gjort mycket intressantare. Filmen är svår att förstå och när jag såg den (med Julia, som hade sett den förut) så var jag hela tiden tvungen att fråga för att kunna hänga med.
Det enda som jag tycker gör filmen värd att se är de otroliga miljöavsnitten. Djungeln på Pandora är helt otroligt vackert gjord och alla planetens varelser är också ofattbara. Avatar är värd att se bara för att få uppleva naturen i filmen. Men eftersom den faktiskt är världens fjärde dyraste film genom tiderna var den egentligen skyldig det.

Rolig historia!

Hej! Här kommer en rolig historia. Hoppas den piggar upp :)

Det var en gång en hare som gick in i en liten affär. "Har ni morötter?" frågar haren kassörskan. "Nej, vi har inga morötter." svarar kassörskan vänligt.
Nästa dag kommer haren tillbaka. "Har ni morötter?" frågar haren igen. "Nej, vi har inga morötter här."svarar kassörskan en aning irriterat.
Dagen efter det kommer haren tillbaka och får samma svar, precis som dagen därpå och kassörskan blir bara mer och mer sur.
"Har ni morötter?" frågar haren den femte dagen. "Nej, vi har inga morötter och om du frågar en gång till ska jag ta hammare och spik och sedan spika fast dig i öronen!" skriker kassörskan. "Har ni spik?" frågar då haren. "Nej, spik har vi inte heller." Kassörskan ler vänligt.
"Har ni morötter?"

Super Mario Galaxy (till Wii)

Jag har spelat Super Mario Galaxy väldigt ofta under en lång tid nu och har fortfarande varken tröttnat eller klarat ut det. Det tyder ju på att det ständigt kommer nya utmaningar i spelet och att utmaningarna inte tar slut i första taget. Jag tycker verkligen om att man går/hoppar/flyger/springer/surrar (osv.) runt på tredimentionella planeter och att de kan se ut lite hur som helst. Kanske är det ett av det roligaste spelen till Wii, enligt mig. Jag tror att en stor anledning är att det är så långt och med så många olika coola äventyr, eftersom jag lätt tröttnar på spel som är tjatiga.

Målet med spelet är att Mario (som du styr) ska samla stjärnor i olika galaxer i rymden för att kunna ta sig till Bowser (en gammal ärkefiende till Mario) som har kidnappat Marios prinsessa och stora kärlek Peach. Storyn är densamma som de flesta andra Mario-spel (Mario ska rädda Prinsessan Peach från fienden) men det här spelet är så mycket mer. Mario stöter på tusentals roliga, läskiga, spännande, trevliga, spöklika, häftiga och intressanta planeter och äventyr på vägen till Peach. Han får också många nya vänner och träffar också på sin bror Luigi. Galaxerna kan ha olika mål och för att nå målen behövs en rad av kombinerade "Mario-tekniker" (t ex. Boo-Mario för att ta sig igenom en vägg, Fire-Mario för att tända lyktor och låsa upp en port, surfa på rockor för att ta sig till andra delen av en vatten-galax och till sist snurrar vi tillbaka cocosnötter på fienden som den kastar mot Mario). Alla olika tekniker och medhjälpare som Toad och Luigi hjälper till men tillsist möter vi Bowser i den sista kampen helt själva.

The Last Song

The last song är en amerikansk film med skådespelaren och musikern Miley Cyrus i huvudrollen som sjuttonåriga "Ronnie". Eftersom att Miley blev känd genom serien "Hannah Montana" som kanske är mer för lite yngre ungdomar så är det lätt att tro att den här filmen kan vara lite i samma stil, det trodda i allafall jag när jag gick med min lillasyster (elva) och hennes kompis på bio för att se den, men jag hade helt fel. The Last Song är nog mer för tonåringar-vuxna än för mindre eftersom den har en så otroligt stark handling. Men trots det hävdar min lillasyster att det är en av hennes favoritfilmer, och det kanske det är, men i så fall tror jag det beror mer på att hon är supergalen i Miley och älskar allt med henne, men jag kan ha fel.

Ronnies föräldrar skiljer sig och hennes pappa flyttar från stan, men hennes vrede mot sin pappa försvinner inte med tiden, och hon tvingas att tillsammans med sin bror tillbringa sommaren hos sin pappa på Tybee Island i Georgia. Till en början är allt bara skit men sedan träffar hon sitt livs kärlek där och hennes inställning blir vänligare mot alla. Men trots att allt verkar ordna sig och bli bättre kommer livets öde emellan och Ronnie får förmodligen uppleva den värsta sommaren i sitt liv.

City of Ember

Jag hade inte hört så mycket om filmen City of Ember, innan min pappa tipsade mig om att se den. Just för att den inte hade fått så stor uppmärksamhet så var jag väldigt skeptisk när jag började se den. Men jag blev förvånad. Jag trodde verkligen inte att den skulle vara så tankvärd som den visade sig att vara. Den har en intressant handling och jag gick och tänkte väldigt mycket på den efter att jag hade sett den. Även idag, trots att det var länge sen jag såg filmen så kan jag hitta något i vardagens miljökrisproblem som påminner om den. Trots att lösningen på miljöförstöringen i City of Ember verkar ganska overklig och helt omöjlig att genomföra så kan man inte låta bli att fundera på hur det verkligen skulle vara att bo i en underjordisk värld, utan sol och endast glödlampor som ljuskälla.

Lina och hennes kompis Doon har bott i Ember i hela sitt liv. De har ingen aning om ifall det finns någonting bortom mörkret. Glödlamporna och elektriciteten börjar ge vika efter alla år och Lina och Doon vill veta mer om Byggarna som byggde staden och varför de byggde den. Men det är strängt förbjudet att försöka ta sig ut ur staden och Lina och Doon får snart Borgmästarens vakter efter sig.

Harry Potter serien - J.K. Rowling

Jag har läst alla Harry Potter-böckerna typ fem-sex gånger men varje gång jag läser dem fattar jag alltid mer och ser fler samband, det är det som är så kul med de böckerna, man tröttnar aldrig! Men börjar man läsa första Harry Potter-boken får man bereda sig på en långserie. Det är ju sju böcker allt som allt och börjar man läsa brukar man oftast fastna, men det är ingen anledning till att inte läsa dem. Ända sedan jag läste första boken har serien varit en favorit och jag tycker verkligen att man går miste om någonting om man skiter i att läsa dem.

Böckerna handlar om Harry Potter som växer upp hos sin morbror och moster eftersom (enligt hans moster och morbror) hans föräldrar har dött i en bilolycka. På sin elvaårsdag får Harry reda på den egentliga förklaringen till hans föräldrars död och att han är en trollkarl. Han åker därför till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom för att lära sig hantera magi. Under skolans gång upplever han många äventyr och faror, och får tillslut reda på det mystiska sambandet mellan honom och den mest fruktade trollkarlen i hela trollkarlsvärlden, Lord Voldemort, som oförklarligt försvann från allas vetskap när han försökte mörda Harry.