onsdag 14 juli 2010

Kommissarie Späck


När jag och en kompis gick på bio för att se Kommissarie Späck på bio så hade jag inga förväntningar alls. Det var nog därför jag blev så chockad. Kommissarie Späck visade sig vara troligtvis den roligaste svenska komedi jag sett, och det tyckte min kompis också. Han gillade den nog ännu mer än jag eftersom han har sett Beck (Späck är ju en parodi på Beck) ganska många gånger. Jag däremot har bara sett det några få gånger och tyckte ändå att Späck var jätterolig. Jag trodde att man var tvungen att ha sett Beck för att tycka Späck var rolig och kunna se likheter men så var det alltså inte.
Skämt efter skämt fyllde den omtalade filmen på bioduken men man tröttnade aldrig på alla fyndiga och lite fräcka kommentarer och skämt. Ibland kunde den kännas grym och inte så barnvänlig, men sedan kom några roliga skämt igen och man satt bara och vek sig av skratt i stolen. Trots att vi missade ganska mycket i början av filmen på grund av att vi var lite sena (det var jättelång kö för nya Eclipse skulle gå samtidigt) så hade varken jag eller min kompis några problem med att förtså och hänga med. Konstigt nog, eftersom den var en stor succé, var biosalongen nästan tom och det förvånade mig att inte fler tog sig tid att se den.
Flera mord har begåtts under en kort tid och alla tros vara självmord. Kommissarie Späck och
resten av hans polisgäng undersöker saken och Späck tror att de är en seriesjälvmördare på spåren (ja, du läste rätt, en seriesjälvmördare). Poliskompanjonerna upplever många oväntade äventyr och överraskningar. Tillslut verkar det handla om något annat än vad de trodde och skurken är någon helt annan än de först var nästan helt säkra på.
Många saker liknar den vanliga Beck, enligt min kompis. Till och med Becks granne är med i Späck men han har höjt sig ytterligare ett steg på olaglighetsskalan. Men många saker är ganska olika också. Till exempel äter Späck mycket mer (hela tiden, närmare bestämt) och får reda på att han har för högt kolesterol och måste börja motionera, en sak som Späck fasar något otroligt inför.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar